Stugan Krappet


I huset, kallat ”Krappet”, bodde vid 1800-talets mitt en familj. Beteckningen ”Krappet” kom efter bergsklyftan där vägen går fram.


Det var förmodligen Lars Olofsson som byggde stugan. Han var en fiskare, född i Halsbäck 1811 och gift med Kristina Berntsdotter född i Ängeviken 1821. Kristina föddes i ett av de två ursprungliga husen nere vid stranden. I ”Krappet” föddes deras sex barn. Det yngsta, Edvard Larsson, föddes i Krappet 1859 och tog så småningom över stugan efter föräldrarna. 


Edvard var först gift med Britta Kristina Olsdotter, f i Stenkyrka 1861. Hon dog i Ängeviken 1898. Edvard gifte sen om sig med Albertina Andersdotter, f i Valla 1870.


Familjen flyttade till Sumpen i Kyrkesund 1902, när de av något skäl inte kunde/fick bo kvar. Edvard byggde ett nytt hus till familjen i Sumpen och han fortsatte att försörja sig som snickare. Han dog i Kyrkesund 1936 och då var han änkling sedan fem år. 


Det var fattigt i den lilla stugan kunde en besökande kvinna, Josefina Hermansson, berätta. Dörren var så låg ”så man fick krypa in” Möblerna bestod av en ”hönebänk”, soffa och bord. Hönsen bodde inne både sommar och vinter.


Edvards tre sonsöner Torgny, Tryggve och Torgil har berättat för oss om sin farfar. De kommer vid ett senare tillfälle att berätta för oss om Ängeviken förr i tiden.


Till höger ser vi en bild från 1930 på Edvard Larsson (med pipa och klockkedja)  och hans bror Bernhard Larsson (till höger i bild) båda födda och uppvuxna i stugan.

(Bilden hämtad från boken Frusna Ögonblick del 2)






Kontakt: Gun Löfblad 

Stugan Krappet i Ängeviken


Den stengrund som vi röjt fram under björnbärsris och slån mitt emot båtuppställningsplatsen var källaren till ett mindre boningshus, förmodligen en ryggåsliknande stuga. I Tjörns Hembygdsmuseums beskrivningar av gamla hus och torp finns en skiss på grunden till stugan som benämndes ”Krappet”


Huset kan ha sett ut ungefär som ryggåsstugan vid Hembygdsmuseet.