Ängeviken förr i tiden

Stugan Krappet i Ängeviken


Den stengrund som vi röjt fram under björnbärsris och slån mitt emot båtuppställningsplatsen var källaren till ett mindre boningshus, förmodligen en ryggåsliknande stuga. I Tjörns Hembygdsmuseums beskrivningar av gamla hus och torp finns en skiss på grunden till stugan som benämndes ”Krappet”

Bild över Ängeviken från 1950.

Ett inlägg av Henry Jansson på Facebook-

gruppen "Gamla bilder och minnen från Tjörn"

Bild över västra Klövedal.

Från en Generalstabskarta år 1863, se även nedan:

Ängeviken i historien


Ängeviken har länge haft en befolkning som förr livnärde sig på jordbruk och fiske. Den gamla bebyggelsen i området fanns både på Tjörn och på omgivande öar.


Namnet är enligt Bengt Wennerlunds krönika från 2005 minst flera hundra år och nämns i den så kallade  "Trangrumsakten" från 1783. Då stavades namnet Engewiken. Denna akt reglerade hur man skulle förfara´med grumset från trankokerierna, som fanns i stort antal längs kusten under den aktuella sillperiden


I jordabalken fanns en notis om att en man vid namn Chresten Nyckelgård låtit uppföra ett stort hus på Koön 1790. Det köptes senare av en lantmätare Bernt Hansson, som lät flytta det till Tyft.


Skaboholmen var enligt uppgift  bebyggd i mitten på 1500-talet. Totalt fanns åtta bostäder där, plus en del tomtningar på läsidan av ön.  Tomtningartna bestod av enkla murar utan tak och de användes som tillfälliga bostäder för fiskare vid dåligt väder. Det egna seglet fick då tjäna som tak över murarna.

Skaboholmen lär ha fått sitt namn efter en dansk, Niels Schaubo, som var bosatt på ön under en period.  Skaboruss kallas det 10 fot höga stenkumlet på öns nordostsida. Det uppfördes av Lotsverket 1859.


Under koleraperioden på 1830-talet fanns ett karantänsjukhus i Kyrkesund för de sjukja och några tillfriskningshus för dem som klarade sig undan med livet; ett hos Maria i Limhall och ett hos Bernt Ingemarsson i Engewiken, med plats för fem sängar.


1886 fanns det fattighus på Härön, Björholmen, Limhall Engewiken o Sumpen. Taxeringar av fastigheter som skedde samma år visade att den dyraste fastigheten som låg på Björholmen taxerades till 276 kr o 43 öre. Det billigaste fanns på Sumpen och var värd 17 kr.


Läs mer om det gamla Tjörn i:

Lars Rafstedt ”Tjörn i stort och smått, En historisk kronologi fram till 1914”. Västkustens tryckeri AB, Stenungsund 2013. 


Hur det såg ut nere vid Ängevikens hamn före den nya bebyggelsen kan ses i Ingemar Jonassons "Tjörns landskap o växter" Båtdokgruppen 2009.   

2019-06-28 Stengrunden mitt emot båtuppställningsplatsen 


Vi fick kontakt med två bröder vars farfar Edvard som var född i Ängeviken i mitten på 1800-talet, och som hade bott i stugan på ca 20 kvadratmeter (som hade stengrunden som källare). Jätteintressant! Vi återkommer med mer info om denne Edvard och hans familj.  


Birgitta o Gun